Jag tänkte skriva om min första lokala tävling. Det var på Sannie som jag red på elfvik. Jag red henne så ofta jag kunde och tränade galopp på hennes också men hann aldrig starta. Nu börjar berättelsen.

Det var den 16:e maj 2009. Jag skulle tävla på Roo gård med Sannie. Jag skulle åka dit tillsammans med Josephine eller så kallad Jossan. Hon skulle åka med Conny och Hugo. Men ni som har sett ponnyakuten har ju sett hur Hugo var att lasta... Så Hugo fick stanna hemma bestämdes dagen innan då vi prov lastade honom. Jossan var inte så glad men hon tog iallafall med Conny. På morgonen åkte vi till stallet och gjorde det man brukar innan man åker.





Sen åkte vi iväg till tävlingen.
På tävlingen skulle vi gå och anmäla oss och allt sånt. Jag hade inget grönt kort och inte pappa heller så Jossans pappa skulle ha med sitt men glömde. Vi tänkte ändå försöka anmäla mig såklart. Men då kom det andra problemet. Sannie hade inte mätintyget med!!! Innan hade dom sagt till oss att allt låg i passet så vi trodde det när vi åkte från stallet. Men problem blev det kan jag lova. Pappa och Jossans pappa  pratade med överdomaren och alla såna människor. Dom ringde stallet och då visade det sig att Botti inte heller hade fått mäintyget från mättanten! Så ringde henne och allt blev bara problem. jag satt och grät och Jossan försökte trösta mig och aa ni fattar nog själva vilket kaos det blev, på min första lokala tävling! 

Efter ännu en stund när min klass hade börjat så kom pappa och Jossans pappa med överdomaren. Dom hade bestämt att jag skulle få starta men vi skulle skicka in mätintyget senare. Så fort som vinden gjorde vi i ordning Sannie. Jag fick nog byta startnummer också för att hinna om jag minns rätt...



Minns inte riktigt hur det gick i första klassen men jag var felfri och det var en clear round ;)

I andra klassen fick jag 4 fel i grunden för sannie rev ett hinder. Men kom 13/18 tror jag.


Framhoppning jag och Sannie.


Väntar på min tur att starta

För Jossan gick det också bra. men det var en lång väntan hela dagen och varmt.







Men utan Jossan, hennes pappa och pappa hade det aldrig gått att lösa. Då hade jag åkt hem igen utan att få starta.

Så det var inte så rolig första tävlingen men allt fixade sig efter veckor, månader. För dom förlängde tiden hela tiden för att skicka in matintyget för vi fick det aldrig. Men efter väldigt långtid så sa dom bara "glöm det vi behöver inte se det för det var så länge sen". Men sen ännu senare ås skickade pappa ändå in en kopia ;)

Slå den tävlingen ni! :P Men minnen är det och en tävling jag aldrig kommer att glömma.